Öppet brev till Granskningsnämnden för radio och tv samt SVT Nyheter

Att: Dag Mattson, ordförande, Granskningsnämnden för radio och tv

Karin Ekman, programchef och ansvarig utgivare, SVT Nyheter

Anton Svendsen, ansvarig utgivare, SVT Nyheter Väst

Vi önskar med detta brev förmedla vår starka oro över det prejudikat som har skapats genom Granskningsnämndens beslut nyligen att fria ett inslag i SVT lokala nyheter i Väst då nämnden bedömde att inslaget inte stred mot kravet på opartiskhet samt bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

I oktober förra året uppmärksammades årsdagen för Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober 2023. I media diskuterades även vilka följder attacken och det efterföljande kriget fått för antisemitismen i Europa och med det situationen för judar utanför Israel. Även här i Sverige.

Ett exempel är när SVT lokala nyheter i Väst den 7 oktober förra året i ett inslag intervjuar en judisk man, David Schreiber, om hur det är för honom att leva som jude i Göteborg. För David finns det ett före och ett efter den 7 oktober. Ett före där en hotbild mot judar och rädsla funnits, men ett efter där situationen blivit mycket värre. I detta efter behöver så väl hans 2-åriga dotter på judiska förskolan som hans mormor på judiska ålderdomshemmet befinna sig bakom höga stängsel, murar och konstant bevakning. En verklighet han delar med andra judar i större svenska städer. För elever i de judiska skolorna, besökare i synagogor eller judiska evenemang är förhöjd säkerhet och polisbevakning nu en del av vardagen. ”Judar har bott och funnits i Sverige i 250 år. Finns det en framtid för oss här?” undrar David Schreiber i inslaget.

Inte heller denna fråga är han ensam om. I en rapport om antisemitism efter den 7 oktober från Segerstedtsinstitutet på Göteborgs Universitet som dess föreståndare Christer Mattsson blir intervjuad om i samma inslag framkommer det att många svenska judar känner en rädsla för att visa sin identitet öppet och att denna rädsla intensifierats sedan 7 oktober 2023. Ett demokratiskt problem när identiteten villkoras på detta vis konstaterar Christer Mattsson.

Som avslutande fråga till David Schreiber påpekar SVTs reporter att det finns en annan sida med offer som konsekvens av det pågående kriget och undrar om han kan ha förståelse för att ilskan mot Israel spiller över på judar också.

Att en public service-anställd journalist ställer den typen av fråga till en svensk jude, och att den frågan sen inte uppmärksammas av vare sig redaktörer eller ansvarige utgivare innan inslaget sänds ger en aning om kunskapsläget i fråga om antisemitism i dagens samhälle.

Inslaget anmäldes till granskningsnämnden för radio och tv där det friades den 27 januari 2025. Nämndens motivering till att inslaget inte var partiskt eller antisemitiskt grundas i resonemang om kontext och intention. Det vill säga att inslagets utgångspunkt var en forskningsrapport som visat att ilska mot staten Israels krigföring spiller över på judar som grupp samt att judar inte pekas ut som kollektivt ansvariga i reportaget. Nämnden anser att reporterns fråga - ”Kan du inte förstå den ilska som finns mot Israel och som då spiller över på judar också?” – var ett journalistiskt grepp som går ut på att låta den intervjuade reagera på fördomar de drabbats av, genom att formulera fördomen i fråga.

Kan man verkligen förvänta sig att de som bär på dessa fördomar skulle se journalistens fråga som ett retoriskt grepp snarare än en bekräftelse av ett antisemitiskt narrativ som om det vore legitimt?

Att antyda – eller lämna utrymme för tolkningar - att ett säkerhetshot mot svenska judar skulle vara rättfärdigat eller ens förståeligt på grund av ilska över Israels krigsföring är helt enkelt oacceptabelt. Att svenska judar ska avkrävas vissa åsikter och lojaliteter på grund av sin judiskhet, innebär att medverka till en utveckling där den judiska gruppen och identiteten inte har en självklar plats i det svenska samhället. Något även en SVT-anställd, och definitivt granskningsnämnden, bör se som ett demokratiskt problem.

En nämndledamot ansåg helt riktigt att inslaget borde fällas och att bedömningen borde ha haft följande lydelse: ”Enligt granskningsnämndens mening var formuleringen av reporterns fråga antisemitisk. Att i frågeform, medvetet eller omedvetet, sprida åsikten att det kan finnas skäl och förståelse för att ilskan mot Israel spiller över på judar och därmed peka ut judar i Sverige som ansvariga för staten Israels agerande var enligt nämndens mening ett uttryck för antisemitism. Inslaget stred därmed mot kravet på opartiskhet och mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.”

Den skiljaktiga mening som uttrycktes av denna ledamot bör bli ett avstamp för omvärdering såväl inom redaktionen som granskningsnämnden inför framtida inslag av samma karaktär.

Aron Verständig, ordförande Judiska centralrådet