Svenska judars upplevelse av antisemitism efter 7 oktober
Judiska Centralrådet har tillsammans med analysföretaget Infostat gjort en undersökning kring hur svenska judar upplever situationen efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober. Medlemmar i de judiska församlingarna i Helsingborg, Göteborg, Malmö och Stockholm har svarat och resultaten är dessvärre nedslående. Vår förhoppning är att denna undersökning kan leda till att makthavare tar situationen för Sveriges judar på ännu större allvar.
Flertalet har tidigare uppfattat att det varit relativt tryggt att leva med judisk identitet. Över hälften av de svarande tycker att det överlag har varit tryggt att leva med öppen judisk identitet i Sverige under de senaste åren.
Kraftigt ökad otrygghet i närtid
Otryggheten kring att leva med öppen judisk identitet i Sverige har försämrats markant under den senaste månaden. Drygt sju av tio upplever att det har blivit mycket otryggare.
Mycket utbredd oro för att bära symboler som visar judisk identitet
Flertalet bär inte judiska symboler offentligt och otryggheten inför att göra det är mycket utbredd. Mer än fyra av fem känner otrygghet inför att bära judiska symboler.
Utbredd oro för trakasserier och våld. De som känner att det i närtid har blivit otryggare att leva med öppen judisk identitet beskriver en allvarlig oro. Helt dominerande är ökad oro för hets och trakasserier, men det finns också en utbredd rädsla för våld, förföljelser och till och med dödligt våld.
Pessimistisk syn på framtiden för judar i Sverige Mer än tre av fyra tror att tryggheten för att leva med judisk identitet i Sverige kommer att försämras de kommande åren. En knapp majoritet tror att tryggheten kommer att försämras kraftigt.
Judar känner sig inte trygga att vistas överallt i Sverige Åtta av tio uppger att det finns områden som känns otrygga på grund av antisemitism. Framförallt nämns Malmö, förorter med en stor befolkning med ursprung i Mellanöstern, storstäder generellt samt stora folksamlingar.
Majoriteten oroar sig för trakasserier En klar majoritet oroar sig för att utsättas för antisemitism. Man är mer rädd för att någon i familjen ska utsättas för antisemitism än man är för egen del. Tre av fyra oroar sig för att någon i familjen ska bli utsatt.
Utbredda diskussioner om att lämna Sverige Närmare hälften har diskuterat att flytta från Sverige den senaste tiden. Antisemitismen är den helt dominerande orsaken.
Bristande insikter och insatser
En majoritet tycker att makthavare brister i sin förståelse av antisemitismens karaktär och omfattning i Sverige. Två av tre uppfattar att insatserna mot antisemitism från svenska makthavare är begränsade eller obefintliga.
………….
Tidigare studier (t ex Forum för Levande Historias rapport från 2021) har visat att det finns en överrepresentation av antisemitism i vissa grupper såsom hos personer med muslimskt religionstillhörighet och / eller födda utanför Sverige/ Europa. Det kan benämnas och hanteras utan att generalisera på ett skadligt sätt. Vi har också sett många prov på att antisemitismen är en del även av det svenska kulturarvet – alltifrån mainstream antisemitism på sociala medier till NMR:s deltagande i demonstrationer till stöd för Hamas. Det är viktigt att vi inte vi blir gisslantagna i ett politiskt narrativ där vi blir ett slagträ mot andra minoriteter. Oavsett var hatet kommer ifrån. Antisemitism bör inte vara en politiserad fråga.
I en kris hamnar många samhällsproblem i blixtbelysning och bristande hantering blir väldigt tydlig. När nuvarande åtgärdsprogram mot antisemitism löper ut under 2024 önskar vi att en ny och självstående strategi tar vid som tar sikte på antisemitismens specifika särdrag och uttryckssätt, oavsett i vilken miljö eller sammanhang dessa uttrycks.